Samrådssynpunkter på ny översiktsplan för Stockholm (Dnr 2008-19723)
Stockholm 2009-01-11
Till Stockholms stadsbyggnadskontor
Samrådssynpunkter på ny översiktsplan för Stockholm (Dnr 2008-19723)
Kommittén har inbjudits lämna synpunkter på översiktsplanen. Nedanstående synpunkter begränsas till i första hand frågor av betydelse för det historiska landskapet kring Brunnsviken, i andra hand frågor som berör hela Nationalstadsparken.
Allmänt
Av den mycket allmänt hållna översiktsplanen framgår inte hur staden avser att tillgodose riksintressena såsom krävs enligt bestämmelserna i kap 4 Miljöbalken. Således ges ingen analys av hur stadens utbyggnad och den därmed följande kraftiga trafikutvecklingen kommer att påverka Nationalstadsparken i fråga om exempelvis intrång på grund av trafikleder och spårbunden trafik.
Den gröna sektorn i samhället är överlag tämligen styvmoderligt behandlad i översiktsplanen bl. a när det gäller förhållningssättet till nya naturskyddade områden samt relationen till regeringens miljökvalitetsmål - ur kommitténs synpunkt särskilt de som gäller en god bebyggd miljö, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv, vilka alla på ett eller annat sätt berör Nationalstadsparken. Frågor om den kulturhistoriska bebyggelsen och kulturlandskapet berörs mycket översiktligt och de eventuella nackdelar som utvecklingen kan innebära för dessa värden behandlas överslätande.
En av de få direkta hänvisningar till Nationalstadsparken vi kunnat finna i texten är det i och för sig positiva konstaterandet att den tidigare framtagna översiktsplanen för parken fortsatt skall gälla.
Den expansion av stadsbebyggelse som förutsätts och tillskyndas i planen skall i huvudsak ske genom förtätning, i vilket ingår en utvidgning av stadscentrum och av stenstaden. Trots satsningar på kollektivtrafik och cykel kommer biltrafiken att öka väsentligt. Planförfattarna utgår från att problemet med ökande koldioxidutsläpp kommer att försvinna genom en förmodad teknikutveckling. Uteblir denna utveckling står vi inför ett försvårat klimatproblem.
Vi noterar vidare att av översiktsplanens fyra s.k. strategier för den framtida stadsutvecklingen är strävan att stärka den centrala staden den strategi som är mest problematisk i förhållande till den nationella hållbarhetstrategins sociala mål. Enligt vår uppfattning borde dessa effekter leda till ett ifrågasättande av en fortsatt förtätning av det centrala stadsområdet, i synnerhet som denna inriktning även kommer att tära på stadens kulturarvsresurser. När innerstaden utvidgas försvinner den klassiska och kulturhistoriskt intressanta skillnaden mellan omgivning och hävdvunnen stenstad.
Bebyggelseutvecklingen inom Nationalstadsparken
Det är tillfredsställande att översiktsplanen håller fast vid att den ekologiska kopplingen mellan norra och södra delarna av Nationalstadsparken skall stärkas i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för området.
Kommittén har i sitt tidigare yttrande över den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken påtalat att en fortsatt utveckling av universiteten inom den s.k. Vetenskapssstaden till ett science center av världsklass måste genomföras med sträng hushållning av markresursen. Vi finner därför den fortsatt uttalade ambitionen att knyta samman Universitetet och Tekniska Högskolan med nya verksamhetslokaler högst oroande med hänsyn till Nationalstadsparkens kulturlandskapsvärden. De planer för utbyggnaden inom Albanoområdet som kommittén under hand kunnat ta del av dämpar inte oron.
Nationalstadsparken och trafikutvecklingen
Vi kan konstatera att trafikfrågorna får ett relativt omfattande utrymme i översiktsplanen och dess kartbilaga. Grundläggande framtidsperspektiv är behovet av en intensifierad trafikplanläggning i samordning mellan olika kommun- och länsområden. Som OECD-utredningen konstaterar (2006) är detta en av Stockholmsregionens svaga punkter när det gäller att skapa förutsättningar för en önskvärd, hållbar utveckling som gör regionen väl fungerande och trivsam att leva i.
Mälarregionens trafikförsörjning är en viktig fråga och utan tvivel har stora framsteg gjorts under senare tid. Mer måste emellertid göras för att få till stånd en väl fungerande kollektiv regiontrafik. Översiktsplanen berör dessa frågor men de konkreta, detaljerade slutsatserna är svåra att dra av den remisshandling vi tagit del av. Haga-Brunnsvikenområdet ligger inklämt mellan europavägarna E 4 och E 18 och Kommittén menar att man måste vara uppmärksam på de krav som de skisserade nya kommunikationsförbättringarna kan medföra när det gäller Nationalstadsparkens natur- och kulturmiljöer. Vilka konsekvenser för Haga-Brunnsvikenområdet får t. ex en eventuell breddning av E 4 mellan Norrtull och Kista? När det gäller E 18 finns tanken på en överdäckning av vägen genom Nationalstadsparken visserligen med i planen, men den kollektiva, spårbundna trafiken behöver utvecklas mot regionens nord- och nordostsektor. Framför allt rör detta expansionen inom de mera distanta områdena i länet. Vad skulle detta få för konsekvenser för Nationalstadsparken när det gäller terminalanslutningar och spårdragningar?
E 18
Går vi in på frågor av mera detaljerad natur så finns alltså tanken på en överdäckning av E 18 genom Frescatiområdet med i planen (fram till 2020). Detta är naturligtvis efterlängtat och skulle betyda mycket för parkområdets tillgänglighet. Sambanden mellan olika delar av parken skulle förstärkas i avsevärd grad. Med den framtida biltrafikökningen på leden som följer av den genom ÖP planerade stadsutvecklingen framstår dock en sådan överdäckning som långt mer brådskande än som anges.
Tvärbanan
Den föreslagna framdragningen av tvärbanan till universitetet skulle med fördel kunna utnyttja överdäckningen av Roslagsvägen för sina spår. Station Universitetet skulle kunna bli en portal till parken genom att olika kommunikationsmöjligheter knyts samman just till denna punkt.
Ett par detaljer. Den önskvärda sammanslagningen av Roslagsbanans båda stationer Frescati och Universitetet till en gemensam station med anknytning till T-banan bör fullföljas, vilket inte framgår av översiktsplanens kartredovisning. Staden bör också medverka till att den norra tunnelbaneuppgången vid Universitetet öppnas för att underlätta kontakten med Nationalstadsparken och de parkanknutna anläggningarna öster om Brunnsviken.
Österleden
Kommittén noterar att Österleden på nytt dyker upp i planen (tillkomst efter 2020). Sträckningen av leden berör inte direkt landskapet kring Brunnsviken. Om planerna skulle fullföljas måste självfallet trafiklösningarna utformas så att de inte medför ett bestående intrång eller en bestående skada på Nationalstadsparkens kultur- och naturvärden.
Spårtrafik och nya stadsspårvägar
I planen förekommer en skissartad inläggning av ett spårområde (eller tunnel?) mellan Ropsten och Universitetet. Konsekvenserna av förslaget är inte genomtänkta. Att Nationalstadsparkens norra och mest opåverkade del skulle få ytterligare en barriär som hindrade kontakterna inom området för människor, växter och djur måste med kraft avvisas. Det är en tanke som även strider mot översiktsplanens betoning av att säkra viktiga gröna samband och de ekologiska kopplingarna mellan norra och södra delarna av Nationalstadsparken.
I det sammanhanget kan vi också konstatera att Värtabanans framtid inte alls tas upp till diskussion i översiktsplanen. Kommittén har tidigare uttalat sig för att just denna bandel borde läggas ned, främst med hänsyn till förhållandena i Bellevueparken och södra delen av Brunnsvikenområdet men också för att den generellt sett medför kraftiga barriäreffekter i parklandskapet. Stockholms stad tycks ha bestämt sig för att flytta Frihamnen till Norviksudden i Nynäshamn medan transportbranschen tvekar. Så länge saken inte är avgjord borde Värtabanans framtid diskuteras bland de framtidsinriktade planeringsfrågorna. Vi förutsätter också att frågan om banans nedläggning aktualiseras i samband med stadens nyss inledda programutredning om Bellevueparkens upprustning.
Ytterligare en detalj kan här bli aktuell: frågan om ny tunnelbanestation vid Albano saknar inte intresse för att öka närheten till arbetsplatser och parkens grönområden.
I den visionära delen av planen borde man diskutera möjligheterna att bygga ut ett stadspårvägsnät som ett viktigt sätt att hålla tillbaka biltrafikflödet. Som ett exempel kan man föra fram tanken att åter förlänga Roslagsbanans spår till Engelbrektsplan, som var den ursprungliga slutpunkten. Tågen skulle då i form av stadsspårväg kunna serva en stor del av nordostsektorn med en långt mer attraktiv kollektivtrafik än dagens, där omstigning för att nå stadscentrum med dess arbetsplatser och kommersiella utbud måste ske vid Östra station. På motsvarande sätt skulle Lidingöbanan kunna återges sin gamla sträckning till samma målpunkt, samtidigt som den anknyts till den nya stadsdelen vid Husarviken. Indragningen av dessa båda tågsträckor i innerstaden innebar att många av bekvämlighetsskäl valde bort tågpendlandet och övergick till bilresande.
Cykel- och sjötransporter
Ett intressant inslag i planen är satsningen på cykeltrafik. Olycksstatistiken visar att det krävs genomtänkta åtgärder för att förbättra situationen. Likaså är tanken på en ökad satsning på sjötransporter intressant. Sjötransporter har ju historiskt sett varit ett dominerande inslag i Stockholms stadsbild och en sådan satsning förefaller naturlig om man på nytt vill se Mälaren och angränsande vatten som en kommunikativ möjlighet i stället för ett hinder för trafiken. Skulle betingelserna långsiktigt ändras mot mildare klimat med isfria vintrar vore dessutom en sådan satsning på sjötrafik särskilt intressant.
Björnnäsvägen och gamla Roslagsvägen
Kommittén ser med tillfredsställelse att biltrafiken längs Björnnäsvägen och Baron Rålambs väg kommer att upphöra i och med att Norra länken tas i bruk. Däremot saknar vi, för att nämna ytterligare en detalj, en analys av hur den gamla sträckningen av Roslagsvägen mellan Frescati och Roslagstull skall utnyttjas och gestaltas.
Detta remissvar har utarbetats av kommittéledamöterna Bengt O.H. Johansson och Ulf Sporrong.
För Kommittén för Gustavianska Parken
Désirée Edmar
Ordförande
Christian Laine Sekreterare
