Omslag, Gustavianska parken – Brunnsvikens landskap

Gustavianska parken – Brunnsvikens landskap

Skriften skildrar områdets utveckling och presenterar kommitténs programförklaring.

Skriften kan laddas ned här i PDF-format (ca 12 MB).

Här intill återges textens olika avsnitt. Skriften är författad av Christian Laine.
 
 
   


Gustavianska parken – Brunnsvikens landskap

Brunnsviken
Tre pittoreska parker i ett odlingslandskap, 1771–1784
Brunnsvikens parklandskap 1784–1788
Landskapet som äreminne 1788–1792
Gustaviansk epilog
Och vad hände sedan?
De gustavianska lustparkernas förvaltning
Förvaltningen av Brunnsvikens historiska landskap. En programförklaring

Tredje akten

Landskapet som äreminne 1788–1792

Scen 1. Haga med utsikt över Brunnsviken

I dialogen mellan Gustav III och Louis Jean Desprez växte visionen fram av ett annat landskap kring Brunnsviken – landskapet som äreminne över monarken och hans välgärningar för sitt land och sitt folk. Två magnifika scenbilder av Desprez till den tredje akten har bevarats, som båda tycks ha tillkommit under 1791. I dem har monarkens store scenograf förvandlat landskapet till en sammanhängande kunglig lustpark av gigantiska mått.

Den ena bilden är ett panorama taget från nordost med en romersk Villa Frescati i förgrunden och med ståtliga obelisker – symboler för »La gloire des princes«, den furstliga äran – på de omgivande bergshöjderna. Över Brunnvikens vatten glider vimpelprydda båtar som tycks hämtade från scendekoren till ett nyromerskt drama.

Louis Jean Desprez, panorama över Nya Haga, 1791.

Louis Jean Desprez, panorama över Nya Haga,1791. Ett landskap för en ny Augustus, fursten av en ny guldålder. Nationalmuseum.

Den andra och mera kända scenbilden visar Det Stora Slottet och den kungliga lustparken med utsikt ut över Brunnsviken och bort mot staden och kungaslottet.

Vid samma tid planerades och skisserades en mängd monument på Haga, som skulle vittna om kungens lysande egenskaper och storartade gärningar. Templet för Sergels skulpturgrupp Amor och Psyke, helgat konsten och dess furstlige beskyddare; Templet till Solen eller Apollon, rest till snillets gud av snillets furste; Enighetens tempel, helgat minnet av statskuppen och Sveriges enande 1772; en gigantisk kolonn krönt av Gustav Vasa, rikets räddare och dynastins grundare, rest av hans namne och like; en väldig obelisk över Sergels skulptur av den döende hjälten Otryades, rest av fosterlandets förste medborgare och självuppoffrande försvarare, ett monument över segern vid Svensksund, rest av den kunglige segerherren.

Louis Jean Desprez. Monument över Otryades i Hagaparken.

Obelisker till furstens ära. I förgrunden en väldig obelisk rest över Sergels skulptur av den spartanske hjälten Otryades, symbolisk ställföreträdare för fädernelandets självuppoffrande räddare, Gustav III. Nationalmuseum.

Men mitt i tredje aktens första scen förlorade den store teaterkungen kontrollen över skådespelets handling och scenografi. På operamaskeraden den 16 mars 1792 sköts han i ryggen av Jacob Johan Anckarström och den 29 mars avled han i sviterna efter attentatet.

Med mordet på Gustav III dog hans mest glansfulla vision. Att av landskapet kring Brunnsviken skapa ett monument för samtid och eftervärld över den upplyste filosofen på Sveriges tron, fädernelandets räddare och segerrike försvarare, konsternas furste och en ny Augustus för en ny guldålder.

Sockel till obelisk vid Brunnsviken.

Basen till obelisken på Brunnsvikens östra sida. Foto Christian Laine. 

 

Till nästa avnitt

Till föregående avnitt

 

 

 
info@kommittenforgustavianskaparken.se


Hem    Kommittén    Gustavianska parken    Yttranden    Initiativ    Länkar